Jojomående
Kategori: Depression
Upp och ner. Hela tiden. Ena dagen riktigt bra. Nästa dag en grå tung filt. Jobbigt. Jobbigt att inte känna mig stabil. Att kunna räkna med att jag kommer att fungera ungefär likadant varje dag. Att behöva anpassa sina dagar efter hur jag mår. Jag vill kunna göra allt ändå.
Dom dåliga dagarna vill jag inte göra annat än att sova. Tröttheten är nästan förlamande. Och med tröttheten kommer olustkänslan. Olust som i att inte ha lust att göra något. Hittar inte det rätta ordet... Vill inte läsa, vill inte gå ut med hunden, vill inte laga mat (även om jag måste, annars slår illamåendet till), vill inte städa, vill inte göra något. Bara sova.
Dom bra dagarna vill jag göra allt. Städa, gå långpromenad med hunden, rensa garderoben, borsta katterna, gå igenom högen med papper som ligger på bordet, laga storkok. Helst allt på en gång.
Lite som bipolär. Manisk vissa perioder. Depressiv andra.
Men det är väl så det ska se ut. Åtmindstonde ett tag framöver. Och hellre en jojo som rullar upp och ner, än en som har stannat längst ner i botten.
